Ge mig semester!

Jag är inte redo för en ny vecka. Däremot är jag redo för fyra semester veckor!
Eller fem, kanske till och med åtta när vi lix är igång...
Ibland känns det som att jag måste byta jobb. För att ha chansen till ett liv med lite mer innehåll. Som det är nu så jobbar och sover jag bara.

Jag vill hinna hälsa på mina vänner. Sitta på deras soliga veranda, dricka saft och käka bullar.
Men jag hinner fan aldrig. Aldrig i livet en eftermiddagsvecka i alla fall, för då jobbar alla andra de få timmar jag är hemma på morgon.
Och när jag jobbar förmiddag går jag inte att ha och göra med. Då är jag den mest osociala varelse som går på denna jord.
När väl helgen kommer och jag har lust att socialisera mig så är jag som en kviga på grönbete, som kutar runt utan mål. Eller så är jag en Fröken Svår som är försjunken i sig själv, som varit borta från vimlet lite för många dagar. Kanske ser jag arg ut också, har fått höra att jag gör det. Ibland är jag inte arg när jag ser arg ut.

Fuck sake. Jag kan inte byta jobb. Jag kan ju bara köra lastbil.
Det är det enda som funnits i mitt huvud sen jag var åtta år, har inte planerat för nått annat...

Varför ska det snurra så mycket i skallen för?
När blir det rätt?
En del människor verkar så nöjda och glada med allting, hur har dom gjort för att det ska bli så?

Nää, jag far väl och kör lite lastis. Det är ju roligt egentligen.
Om det är nån som vill hålla mig sällskap litegrann så är det bara att ringa på nån av telefonerna. Du kan ropa på komradion också...

Hejs