Livspusslet

Råkade sova lite länge imorse, men telefonen väckte mig. Var ju tur det, annars hade jag väl sovit än? Lite trött.

Mitt livspussel verkar inte gå ihop med andras. En av mina kompisar sa till mig i veckan:
- Kan inte du skaffa dig ett normalt jobb?
Hon menar på att vi aldrig kan träffas som andra människor. Och det stämmer ju. Jag kan aldrig träffa mina polare en vanlig måndag eller torsdag. För antingen jobbar jag eftermiddag eller så har jag kört förmiddag och är så mosig i huvet så det knappt går att föra ett samtal med mig. Men det blir bättre nu till våren och sommaren, då brukar jag kvickna till!
För jag tror inte jag kommer att skaffa ett normalt jobb med normala arbetstider den närmsta tiden. Jag tycker om mitt jobb för mycket för det!
Det är min flykt i tillvaron där jag kan stänga av allting annat och bara vara.

Umeåtrippen ikväll lägger jag ner också, logistiken gick inte att få ihop. Så mina vänner där får klara sig utan mig, men det tror jag dom fixar galant! Jag tänkte röra ihop en synnerligen god äppelpaj istället, sätta mig i bilen med den och köra en bit ut i skogen. Där jag för övrigt också har en kompis!

Ska fara och handla lite....

Hej!