När det var dags att ta studenten var vi en sammansvetsad grupp jag och grabbarna, så jag hade en fruktansvärd separationsångest! Trodde att jag aldrig mer skulle träffa dem igen.
Men ödet hade annat i beredskap, mindre än ett år efter studenten så fick jag jobb. På det nya jobbet arbetade inte mindre än tre pojkar från min gymnasietid!
Det var kul att hamna på samma ställe som dem...
Jobbade ihop några roliga år, en av de tre slutade och gav sig iväg på nya äventyr i livet. Vi andra stannade kvar.
Nu är han borta, för alltid. Igår togs han plötsligt bort från jorden.
Obegripligt hemskt och orättvist.
Kommer alltid minnas honom som en glad person som alltid gjorde en på gott humör!
Vila i frid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar