Jag önskar att jag levde i en film. Nej, jag önskar inte alltid att gjorde det... men just idag är det så!
En film med massa härlig musik, kärlek och en stoooor mängd ACTION!!
Och såklart ett utstakat lyckligt slut... som kommer som en överraskning...
Just nu finns det knappt nån bra musik, kärlek tror jag inte på längre och spänningen & dramatiken - ja det kommer och går! Men har varit för lite nu på slutet. Synnerligen lite!
Som det är nu lever jag i en bubbla. Jag jobbar, jag sover, jag tränar, jag äter.
Jag vet! Det är det som kallas att leva..
Men ska det vara såhär? Är det inte tänkt att det ska hända nånting? Nånting måste ju hända, kan ju inte bara fortsätta såhär år efter år...
"Jamen gör nånting då!" kan jag tänka mig att folk tänker.
Jaa, jag ska! Ska bara komma på en livsplan, ett manus för mitt liv. Fast å andra sidan skulle det vara jäkligt roligt om nånting oväntat bara hände. Utan inverkan från mig! Om jag bara fick jordens fetaste överraskning en vacker dag, och kom ur min bubbla.
Jag kollar mig i spegeln och vad ser jag? Inte jordens fräsching direkt...
Ja, om nu inte trötta ögon i ett blekt ansikte, ruffsig kalufs med toppluva och en klädsel som består av Nymans-tröja, varselbrallor och kängor räknas som det!
Fast det tror jag inte.
Nu säger jag Inte att jag skulle vilja gå omkring i klänning, leggings och stövlar på jobbet! Skulle inte vara jag.
Jag menar bara att jag känner mig sliten.
Ibland är det komplicerat. Kanske bara borde låna brorsans skoter och busköra litegrann! Kanske bygga ett hopp?
Tack å hej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar